Middagslur

Idag var vi ute på favoritrundan, en rejäl tur på två timmar i kuperad terräng. Baileys rejsade runt och sprang in våren, åt harskit och sniffade på diverese fläckar medan matte njöt av solen! Ibland är det härligt att bara vara... så himla skönt att kunna ha sin hund lös, sådana här långpromenader hade inte varit hälften så njutningsfulla om man hade varit tvungen att ha hunden kopplad. Jag ger fett tummen ner för kopplade asfaltpromenader - hunden behöver vara hund, och röra sig fritt i kuperad terräng punkt slut!
Jag värdesätter också "hundiga" dagar utan allt vad träning heter. Att kunna strosa runt på promenaden och filosofera, stå och lukta i evigheter på en tikfläck om man nu vill det osv. Bara vara hund.
Men med frihet följer naturligtvis även ansvar. Matte går, och det är upp till vovve själv att hålla koll på vart hon tar vägen. De enda reglerna vi har är att komma in till sidan om det kommer bil, hund, människa, häst eller annat möte - samt att det är absolut förbjudet att sticka efter vilt.

Väl hemma igen bäddade Baileys med fårskinnet Ludde (svårt att se men han har knycklat ihop en del av skinnet som huvudkudde...) och ville bli omstoppad med den manliga favoritfilten. Sen sov han middag medan matte pluggade och drack te ute i köket...mysigt värre. Sådana här dagar behöver jag, då de ger en all energi man behöver för att orka med pendling, plugg och husrenovering...