Nu är det annat ljud i skällan må jag säga...så fort jag tar fram apporten blir Baileys lika tänd som en 15 årig moppegrabb som får ta på ett par tuttar första gången ;-)
Har kört 3 korta intensiva set idag och nu bjuder han självmant in till utgångsställning och kan greppa apporten. Yes!
Innan har han varit obekväm med att sitta vid min sida, utan jag började träna sittande och sedan stående. Sen har jag försökt att kommendera honom i utgångsställning men det har inte riktigt funkat. Men nu kedjade han själv momentet bara jag dröjde en aning med att ge honom apporten. "Få se här nu...hon räcker inte fram den där roliga träbiten, vad ska jag hitta på då?"
Han är väldigt träningshet och man får akta fingrarna när man belönar detta moment...Normalt måste han vara varsam och får inte belöningen ur min hand om han nafsar eller är oaktsam - men eftersom jag slitit med att få upp glädjen och entusiasmen över apporten vill jag inte sänka honom i detta läge när han visar sådan glädje, positivitet och energi.
Han har även fått apportera andra föremål, och det har inte varit några problem alls: en gaffel, en cylinderformad 5 cm bred träkloss osv. Detta har han fattat rakt av, nästa steg blir att köpa en metallapport, även om den inte dyker upp tävlingsmässigt förrän på högre nivå.
Började dagen med en underbar men svinkall 2 timmars promenad i solskenet. Imorgon skall jag låna Villgotts träningslokal om allt klaffar, och då testa ställandet under gång med nya kommandot och se om detta sjunkit in. sen blir det även lite utställningsträning - vi skall ju till MyDog både torsdag och fredag denna vecka! :-)
Finaste Baileys, Så kul att läsa er blogg. Kram på er
SvaraRadera