Bävern på utflykt

Nu börjar den bästa tiden på året för Baileys, eftersom ytterdörren står öppen från tidig morgon till sen kväll. Detta innebär många roliga fördelar:

1. Man slipper stanna på dörrmattan för att torka tassarna.

2. Man kan gå in och ut och ut och in en miljon gånger tills nyheten förlorat sitt behag.

3. Man kan dekorera hemmet med saker man hittat i trädgården: mossa, pinnar, småsten, löv - fantasin har inga gränser, var kreativ!

4. Man kan bära ut saker.

Punkt nummer fyra är nästan den bästa punkten. En procedur som upprepas ungefär 150 gånger dagligen, och eftersom det egentligen är förbjudet så blir det också extra roligt. Att bära in är däremot inte riktigt lika kul, så fort alla leksaker, tuggben och andra pinaler burits ut förlorar de nämligen helt sitt värde - att samla ihop hinkvis med grejer när dagen är slut, det är mattes uppgift enligt Baileys. 

Imorse var det Bäverns tur att följa med ut på "utflykt". Han ser måttligt road ut.

"Jag har inte gjort något."

Räddad!

Eftersom Baileys inte var helt övertygad om att Bävern  faktiskt inte var intresserad av att släpas runt i trädgårdslandet fick han följa med på tvångsutflykt ytterligare några gånger innan matte räddade honom upp på en hylla i köket :-)

Resten av dagen terroriserade Baileys sin matte som stod och planterade rosor längs platåerna runt huset. Det är tydligen jättekul att stå uppe på platån och "råka" tappa sitt märgben eller sin boll i huvet på matte som står nedanför och planterar. Fick jag inte benet i huvet hamnade det istället rakt i rosen och knäckte de små skotten...