Tävlingslydnad x2

I torsdags och fredags hade vi två riktigt bra träningar för underbara Ditte! Jag kan varmt rekommendera att träna för henne, hon ser varje enskilt ekipage och ger individuellt anpassad feedback varje gång. Att se henne visa övningar med sin duktiga Abby är en fröjd, de är uttagna som första reserver till VM i Paris i sommar! Jag och Baileys är helnöjda med denna träningsvår och kommer fortsätta att träna för Ditte, vi skall blandannat vara med på ett intensivläger i juli :-D Gå gärna in på hennes hemsida!

Än blommar vitsipporna...

Här är en kort note-to-self hur jag skall gå vidare med träningen framöver:

Apporten - träna uthållighet med hjälp av omvänt lockande med kamptrasa.

Ställande - samma sak här, träna omvänt lockande med leksak. När han kan principen plocka in targeten igen, men han får inte steppa. Träna paralellt med stå+ut, var noga med att belöna även hos mig så att han inte sackar eller bjuder på stå utan kommando.

Linförighet - denna är super för tillfället, Ditte gav oss alla i läxa att testa att belöna från armhålan. Gjorde det på ett pass i söndags och det funkar bra med stora torra godisar, men inte små kulor eller kladdig korv som man skall kleta fast i armhålan...blä! Tanken med att belöna från armhålan är att hunden inte kommer vara framför i position utan hålla blicken vid din axel.

Ligger och spanar...

Läggandet - såg jättebra ut, fortsätta på samma sätt. Han är väldigt lätt i sina armbågar, så att belöna bakåt är inte lämpligt för honom.

Platsliggning - han bjuder på hakan i backan mer och mer, jag belönar detta men har inget kommando eller kriterie.
Ditte menar att det underlättar om man gör samma procedur innan platsliggningen varje gång, t.ex. säger "Nu skall vi göra platsen" och stryker hunden på ett speciellt sätt. Ditte har två olika procedurer för platsliggningen samt sittandet i grupp, så att Abby skall vara säker på vilket av momenten som gäller. Jag köper verkligen själva tanken! Men när jag testade att stryka Baileys över ryggen innan platsliggningen i fredags, var det som att sätta på "On"-knappen på en duracellkanin...han blir jätteglad och skall gå runt, runt....Hmm...får nog komma på något annat som passar bättre för just oss ;-)

Min fina pojke...