Byggfika

Om ni undrar varför det är löpmeter med hushållspapper på bordet beror detta på en viss vovve som hoppade upp i knäet och stötte till hela bordet så att kaffe och saft i samtliga glas skvätte ut...

Våren är i antågande och renoveringen pågår för fullt på helgerna! Idag har jag dragit de sista (av två miljoner) spikarna ur orginalgolvet i lilla hallen, som befriades från lager efter lager av plastmatta och billigt klickgolv. Mikael har dragit sladdar i taket för sin nya ljudanläggning på övervåningen - DET är en utmaning i sig, eftersom jag hatar sladdar och helst velat haft ett trådlöst system. Det känns skittråkigt att förstöra övervåningen med massa fula sladdar efter att ha gjort en total makeover som tagit nästan två år...Så mitt krav var att sladdarna skulle dras osynligt - osynlighetsprojektet tog hela dagen men resultatet blev faktiskt bra ;-)

Renovering betyder naturligtvis även obligatorisk byggfika och idag var det svärmors morotskaka som serverades till kaffet. Baileys tar alla chanser till mys och gosstund med husse och skall självklart sitta i knäet. Något annat alternativ finns inte. Det märks att Mikael varit saknad av både Baileys och Humla - det har varit mycket pusskalas och lekar sedan vi kommit hem.

Vi hann även med träning ute och inne. Baileys fick testa fria följet med externbelöning och med leksaksbelöning. Egentligen skulle vi varit med på Fritt Följ-kursen för Ditte på torsdag men vi tentar av akutmedicin-veckorna då, så jag fick avboka min plats :-( Det känns jättetråkigt, för jag hade verkligen behövt Dittes input på det fria följet. Det känns som att vi inte riktigt kommer framåt - tekniken är kanon: svängar, vändningar, halter, sidoförflyttningar i alla riktningar är jättefina. Det är attityden och belöningsförväntan som har stor förbättringspotential så att säga.... ;-) Jag tror mycket av det hela beror på min egen inställning - jag tycker nämligen att fria följet är ett tråkigt och svårt moment, vilket garanterat smittar av sig på Baileys, uthållighet är knappast något vi har problem med när det gäller de övriga momenten...

Humla fick träna ingångar och lite smått vändningar på stället - hon hänger på bra och är glad. Inomhus fick Baileys göra tvåans fjärr på ca 3 meters avstånd med externbelöning, samt treans skifte ligg-stå, stå-ligg som jag verkligen har kört fast med. Det känns som att vi stått och "gungat" upp och ned med gångjärnsrörelsen hur länge som helst utan att jag kan avancera framåt. Problemet är nog att han är för fixerad vid min hand (oavsett om det är godis i eller ej) och jag får inte önskad effekt om jag belönar externt.

Inomhus fick Humla bjuda på lägganden framifrån och från utgångsställning, och blev efter en tämligen seg start riktigt taggad och skällde tillochmed av iver:-D Just nu är ljud i skällan mer än önskvärt efter alla månader av dvala...

Ytterligare ett tecken på att våren är på väg, trots att snön ligger vit på backen och graderna kryper nedåt på termometern, är alla härliga vårblommor som numera står i vartenda fönster här hemma. Så härligt och energigivande med piggelinfärger på både bajspåsar och blommor, eller vad säger ni? ;-)

Nu släcks flitens lampa, hundarna snusar på ett massakerat fårskinn framför brasan, och vi tvåbenta skall ha Solsidan-maraton och dricka Kusmis goda violte!