Lydnadskursen för Ditte i fredagskväll gick inomhus - tackochlov. Oväder igen, och faktiskt jätteskönt att vara inne i värmen och köra, istället för i ett rått ridhus. Jag hade en bra känsla inför kurstillfället, då Baileys verkade vara tillbaka på banan igen efter förra veckans "katastrof"-träning för Mona Kjernholm. Och mycket riktigt - han var sitt gamla jag igen :-D Lugn och fokuserad - och superladdad när det var våran tur.
Eftersom inomhuslokalen är ganska liten hade jag förberett bl.a. vändningar och starter. Det gick jättebra och som vanligt fick vi bra feedback från Ditte. Nu vet jag hur jag skall sätta mina fötter i vänstesväng, högersväng, helomvändningar och halter med motsvarande. Baileys följde smidigt med och tyckte det var superkul!
Andra omgången valde jag att han själv skulle söka upp min vänstersida och komma in i fotposition efter att jag kastat ut en gotta och vänt åt andra hållet. När han söker upp min sida trollar jag fram en kamptross och börjar leka. Efter ett par repetitioner flög han tillbaka till min sida som en kanonkula och tände till som tusan när han fick greppa leksaken. (I måndags var det knappt att jag fick honom att leka - då han var helt världsfrånvänd, har aldrig varit med om detta tidigare!)
Jag hade med mig ett fårskinn som han fick ligga och snusa på emellan våra pass, och han var jättegosig och pussig. Det kändes på alla sätt att vi var ett team igen. Underbara underbara hund....
I söndags körde jag ett repetitionspass ute på gatan och fokuserade därtill på att få en positiv känsla i utgångsställning. Baileys blir ofta, lite osäker/stressad/något annat, i början när vi tränar fria följet - detta yttrar sig i att han måste nysa. Ja, jättegulligt jag vet...men för mig är det ett klart tecken på att han är obekväm med situationen och att nysandet är en slags överslagshandling.
Nu tänker jag därför kampanja ordet Fot och belöna starterna av fria följet extra mycket. Jag vill att själva ordet Fot skall förknippas med en bra känsla hos honom, det skall vara ett roligt, uppmuntrande ord. Oj oj oj vad skoj det är att sitta i utgångsställning och ladda inför fotgåendet! Detta gjorde jag igår, med honom i utgångsställning, sa Fot med jätteglad röst och klickade direkt och upprepade detta 15-20 gånger under passets gång. Tog 1-3 steg fram och klickade direkt, osv. V
ändningarna och halterna satt som en smäck. Han var trygg i position och gunghäst-tendenserna som funnits i halterna var nästan borta nu. Ja, det bådar gott detta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar