Vitsippepromenad!

Varsågoda, ett litet livstecken från oss! :-D
Nu ligger jag rejält efter med bloggandet eftersom jag inte hunnit sitta och hänga framför någon dator på länge, men husse, matte och vovvar mår iallfall bra och vi är pigga och glada! Förra veckan hade jag min akutplacering, och tjänstgjorde även på ambulansen en dag. (Att spela innebandy med tjugo vältränade ambulansförare och brandmän på lunchen tackar man ju inte nej till, även om jag inte har någon bollkänsla ;-))

En oerhört lärorik vecka och tiden rusar verkligen fram. Herregud, halva utbildningen är gjord och just nu känns det som att man galopperar fram emot sin läkarexamen... :-) Idag har jag gjort en lumbalpunktion, två benmärgsaspirat och en benmärgsbiopsi. 20 centimeter långa och grova nålar är inte att leka med, och första gången var jag lite skakig...iallafall inombords.

Baileys tycker det är väldigt onödigt och helt obefogat att kommunen satt upp nät vid de mest andrika platserna längs ravinen...

Efter en regnig och grå helg belönades vi med sommarvärme och shorts-väder idag i Helsingborg. Vi gick en 2,5 timme lång lunchpromenad i solskenet och bara njöt. Nu snusar vovvarna gott i soffan medan jag pluggar och dricker kaffe. Ljuvligt!

Har ni vägarna här förbi vill jag verkligen göra reklam för den underbara ravin som vi idag promenerade i. Det är kommunen som gjort iordning rullstols- och barnvagnsvänliga promenadslingor längs de många vattendragen som sedermera rinner ut i havet. Det är otroligt vackert och helt tyst i den djupa ravinen, trots att motorleden går nära. Man kan välja hur långt man vill gå, och ravinen har också förbindelse med flera längre vandringsleder. Själva ravinen är närmare nio kilometer på ena ledden, och lite kortare på tillbaka vägen, om man vill gå "runt" hela. 

Många springer, cyklar och går med hundar här - men det känns aldrig "trångt" utan känslan är att man nästan är själv på jorden. Fuktigheten från vattnet gör att luften är syrerik och när jag och Baileys joggat här nere har man alltid känt sig pigg i benen. Fågellivet är otroligt, och man har medvetet sparat gamla ekar och stubbar för att gynna många arter av smådjur och insekter. Det finns gott om ekorrar - och hundarnas favoriter: änder av olika sorter!

Kameran blev förargligt nog kvar hemma denna vecka. Dåliga mobilkamerabilder gör verkligen inte omgivningen någon rättvisa. Humla är av förklarliga skäl inte med på så många bilder - hon hade fullt upp med att vara överlycklig och ha myror i byxorna...detta ställe är som gjort för upptäcktslystna staffar! :-D

Trots att Humla simmade så fint i somras när hon var valp, var hon väldigt tveksam och ville inte doppa tassarna i vattnet. När jag, extremt opedagogiskt, skulle tvinga ner henne med kopplet gjorde hon ett panikskutt åt sidan, så att hennes onda simfröken höll på att åka i plurret...Istället var det Baileys, vars simfärdigheter inte ens är på "Baddar-nivå", som visade framfötterna och plaskade runt.
Humla kom tillslut  i hon också efter peppning från matte och draghjälp av brorsan som var på andjakt. Och på vägen hem var det inte så läskigt längre, utan hon gick självmant i och sölade på ett par ställen.

På vägen hem mötte vi en flock änder (alla var lite konstigt nog gay-par, ni ser ett av dom på bilden ovan) som var ute på roadtrip. Baileys ville nog gärna att vi skulle ta med oss några hem, så han kunde få ha dom som husdjur. Han älskar änder - och att springa fram och skrämma dom så att dom flyger iväg eller skränar åt honom. Jättekul!

Dom smarta änderna som ligger kvar och solar sig vid strandkanten, och bara väser när han kommer, dom är inte roliga utan bara konstiga och då vågar han inte gå fram...den ynkliga jägaren ;-)