Salt, tång och sand i Rosendal!

Mot havet!!!!!!

Måste bara stanna och sniffa lite längs vägen...

Idag har vi haft en underbar dag nere i Rosendal! Fint väder, glada vovvar och ett nästan-färdigt hus! Mamma och pappas hus har slutbesiktning i veckan, så vi tyckte det var lägligt att komma ner och inspektera hur bygget framskridit sedan vi var där i början av sommaren :-)

Byggvana som vi är, hoppade vi genast i de medhavda "snickarkläderna" (Mikael har ett riktigt blåställ, jag har hans gamla Dalsjöfors IF-fotbollsdress i grönt och svart...) och hjälpte till med målning och fönsterisättning av friggeboden.

Efter ett par timmars jobb och påföljande fika stack vi ner med hundarna till stranden. Humla har aldrig sett havet förut, denna "nyhet" tog hon dock med upphöjt lugn - som med allt annat.

Baileys kände igen sig och var superladdad när vi gick de hundra metrarna ned till havet. Den här stranden är ju hans racingbana!

En millisekunds spänd stillhet innan han exploderar i ett glädjeryck...

Tång! Det är grejer det! Och herregud vad skitiga de blev efteråt, men eftersom de badat ungefär hundra gånger den här veckan ville jag inte schamponera dem igen utan fusktorkade rent dem med handduk när vi kom hem. Pälsarna är saltsträva och det luktar tång i hela vardagsrummet nu ikväll...mys!

Baileys tar med Humla på en sightseeing på stranden...

Ganska snart skruvas tempot upp betydligt...

Puss på dig!

Baileys visar att han kan stå fint...

...och Humla vill inte vara sämre, utan bjuder på ett whiplash-stående av världsklass! ;-)

Godis, husse, vi vill ha godis...

Humla är duktig på ögonkontakt...

Ja, inte så pjåkigt!

Vi vet att det finns mer godis, oss lurar du inte...

Humla följer godishanden...

...men att stå är fortfarande svårt säger hon. Humla vill sitta eller hoppa. Inte stå.

"Jag kan sitta också, säger Baileys. Jag är bra på allt."

"Nu tar vi ett race igen och försöker samla på oss så mycket sand och gojs som möjligt med oss in i bilen, så får de dammsuga den jättelänge imorgon!"

Inte särskilt överraskande att det var Baileys som hann fram till bollen först :-P Stackars Humla är i ett hopplöst underläge. Det är inte lätt att vara valp - och dessutom försöka tävla mot en snabb, fulspelande pansarvagn med elitkondition...

Många snabba vändningar blir det...visst ser de ut som små eldklot i höstsolen!

Jag bjuder på fler fina bilder från Rosendal i kommande inlägg, håll utkik :-)