måndag 2 april 2012

Skolflickan Humla

Lilla Humla var jätteduktig på Dittes Introduktion till Tävlingslydnad igår. Hon går från klarhet till klarhet och blir bättre och uthålligare för varje gång.
Igår fick lillan visa flera övningar, då hon kommit långt iförhållande till kurskamraterna. Då blir man lite stolt som matte så klart ;-)


Vi jobbade med apportering och här har poletten trillat ner hos Humla. Efter åtskilliga korta små pass med nosdutt på apportföremålet och lite tveksamma gripanden, så var lillfröken eld och lågor igår. Efter bara några repetitioner förstod hon vilken toppbelöning man får om man griper, håller kvar och drar emot! Wow!
Nästkommande träningspass skall vi jobba vidare med att sänka föremålet närmare marken, och även prova om hon kan bjuda på gripande direkt från marken. Spännande :-)






När det gäller target, så älskar Humla denna övning och trampar med stor entusiasm för att få sin gotta. Ibland vill hon bita i targeten, och detta problem hade även fler av kurskamraterna, så Ditte tipsade om isskrapor i plast. Dessa är svåra att få grepp om. Vi har väl 10talet isskrapor i varje bil, så några stycken kan nog avvaras till hundträning...


Vi jobbade en del med stadgeövningar i sitt, ligg och stå. Humla är jätteduktig på detta, trots att matte störde genom att flytta sig i position och droppa gottor runt om henne. Ditte lyckades inte heller störa henne, trots att hon satte sig på huk på nära håll och lockade med rösten. Fina Humla!








Vi introducerade även påbörjan till fotgående, genom en vändningsövning där man belönar när hunden söker upp vänstersidan när du vänder ifrån den - belöna stående hund alt. belöna när hunden rör sig. Humla tyckte att detta var jättekul och behövde inte jaga gottan eller liknande,  hon hade perfekt intensitet från början. När hunden vänder upp och är i rätt position kan man förstärka genom att säga Fot och belöna. Fot skall vi även lägga in i utgångsställning - detta är Humla relativt säker på, och kommer sällan fel när vi tränar ingångar.


Humla är (oftast) underbar att träna. Förtillfället inte lika underbar i vardagen. Men vi väntar ut ökad mognadsgrad genom att använda mer koppel på promenaderna och ha henne i bur när hon är själv. Hoppa upp på byrå och köksbord är nämligen väldigt spännande, oavsett om det finns nötter eller inte. Man kan ju alltid välta ut en vas med tulpaner så att det kommer vatten i hela byrån och man måste tvätta alla sängkläder och handdukar som finns däri...






Snorkfröken fyller ett år om drygt en månad, herregud, vart har tiden tagit vägen? Nu är det dags att planera för lämpliga utställningar. Hon ser kanonfin ut i kroppen och har ett jättefint feminint huvud. Muskelmässigt är hon en dröm för att vara tik. Bra käk och rätt gener gör underverk :-) Öronen kan man kanske massera ner precis innan man går in i ringen, så att hon inte åker ut med huvudet före...eller kanske kan man visa henne i mössa? Pippi Långstrump-peruk? Pannband? Bara fantasin sätter gränser! Skall genast kolla i utställningsbestämmelserna om det finns något förbud för Luciakrona eller cykelhjälm.





3 kommentarer:

  1. Men man får inte glömma att även om dom öronen är fula så är dom fortfarande godkända!! Tror hennes övrigt fantastiska jag kan väga upp det hos rätt domare :)
    Kul å läsa om hennes träning!!(och hennes pain in the ass vardags-jag ;p)

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att få ta del av Humlas utveckling :D
    Jag tycker nog att hon ska ha ett rosa pannband på utställningen ;-)

    Ha det!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är kul att kunna blogga om henne från scratch, läsa gamla inlägg och inse att jo, hon har faktiskt utvecklats :-P

      Radera