Baileys är lite ängslig när vi dammsuger. Det är helt och hållet mitt fel. När han var liten valp älskade han nämligen att attackera dammsugaren, gnaga på sladden, dra den åt fel håll och bara vara allmänt i vägen när man dammsög. Enda gången han var ett riktigt pain in the ass som liten. Vid något stressigt tillfälle puttade elaka matte till dampvalpen i rumpan med munstycket - och effekten av detta sitter i än idag. Gud vad hemsk jag känner mig! Detta är det enda som Baileys är rädd för. Vi har bearbetat detta med godisregn, och därför följer han med när man dammsuger - men lite på avstånd. Till exempel ligger och kikar i hallen....
Man kan dock våga sig fram och leta godis när husse byter dammsugarpåse. Kolla öronen. Lite läskigt är det allt. Vad lärde jag mig av detta? Jo, sätt undan valpen i bur eller liknande när du är irriterad och "opedagogisk" så att inte ditt humör går ut över en oskyldig lekfull valp. Så himla onödigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar