Big girl gone bad

Humla är stora tjejen då hon började löpa förra veckan! Eller gjorde hon det? Därom tvistar de lärde...
Jag har nämnt för uppfödaren Jennie att Baileys har varit väldigt intresserad av Humlas kiss de senaste veckorna, där hon har kissat vill han gärna gå fram och inspektera. Isch....
Då Humlas syster Saga började löpa för några veckor sedan, anade vi att Humla kanske också skulle börja så här tidigt - de är ju bara sex månader gamla.

I tisdags kväll talade Baileys plötsligt om för oss, att nu har vi en tik i höglöp i vardagsrummet(!). Jag och Mikael satt som två fånar i soffan och bara tittade på spektaklet när Baileys showar utanför Humlas bur - där hon ligger och sover. På Humla märktes det ingenting, förutom att hon var pyttelite svullen runt själva snippan. Men det var också allt. Jag förvarnade dock dagiset om att hon ev. löpte, alternativt att vi hade en hanhund som blivit galen utan anledning här hemma. Men visst löpte hon - det kunde alla dagisets okastrerade hanar intyga dagen efter, berättade dagisfröken Ninni.

Baileys var lite nosig och "gnällig" tisdag-torsdag denna vecka, men de kunde ändå umgås med varandra och leka tillsammans. Nu i helgen har vi inte märkt av någonting, de leker och sover ihop. Vi vet inte om Baileys signalerade rätt, dvs att hon var i höglöp i tisdags. Det har inte kommit något blod alls, och de små söta rödvitrutiga spetstrosorna jag köpte på Hööks har inte kommit till användning. Ja, det är ett mysterium detta.

Baileys reagerar inte nämnvärt på löptikar, han vill stajla och flörta lite men kan ändå släppa det hela och träna som vanligt, platsligga jämte osv. Han är van att umgås med löptikar under hela uppväxten och jag tror att han förstår att det inte är någon idé att lägga all energi på en tik som inte ställer sig.  Han har nog lärt sig skillnaden. Om tiken däremot är på väg in i eller är i höglöp är det ett helt annat ljud i skällan, då snackar vi Hugh Hefner goes crazy och drar på all cylindrar :-P