tisdag 1 november 2011

Terrorist-Maids in the household



Igårkväll var en sån där jobbig kväll. Jag och Baileys hade varit och tränat med lydnadsgänget i Göteborg och kom hem sent. Husse var och tränade och skulle handla efteråt. Det fanns tvätt i maskinen, diskmaskinen skulle packas upp, sängkläderna skulle bytas och det behövde dammsugas runt kaminen eftersom "någon" hade varit och lekt i vedkorgen och rullat sig i askflagor och barkbitar som nu låg utspridda överallt.

Blodsockret var nere i lilltårna. På Ericsson lunchar man klockan 11, nu var klockan nio och jag hade inte hunnit äta något mellanmål. Läget var med andra ord kritiskt. Humla som hade varit själv hela eftermiddan var överlycklig över att vi var hemma och sprang entusiastiskt runt med sin boll.

Baileys som uppfattade min irritation/trötthet/låghet blev i sin tur extremt mammig och skulle gå efter mig överallt. I sådana situationer är han som ett litet plåster - problemet är att det inte alls hjälper ;-)
Vi stod nere i tvättstugan och hängde tvätt (Baileys stod och hängde vid mina fötter och gnällde "Mamma, mamma, mamma, mamma"....) när plötsligt det hörs världens brak i källartrappan.

Reaplanet Humla har kastat sin boll nedför trappan - och kastat sig själv efter den. Vilket resulterade i blodfläckar på väggen, en sprucken underläpp och en ledsen Humla. Som tur var kom husse hem och kunde ta hand om det kraschade stridsflygplanet, så att jag kunde gå upp och bädda rent.



Bäddning är Baileys favoritsyssla. Han missar aldrig en renbäddning! Han älskar att lägga sig på just det lakanet som man håller på att släta till - och naturligtvis byter han liggplats beroende på vilken sänghalva man håller på med. Därför får man bädda i etapper -börja på en sida, fortsätta på nästa tills han kommer dit, gå över till första sidan igen osv osv osv. Paradnumret är när han lägger sig exakt där man knäpper igen påslakanet med de där små knapparna. Jättepraktiskt att knäppa en knapp i taget på båda täckena :-D



Han är så himla gullig när vi bäddar, att det helt enkelt inte går att bli arg på honom.



Igårkväll fick han emellertid sällskap av assisterande hemhjälp Humla som kom upp med sin boll och såriga underläpp som blodfläckade ner de nya sängkläderna...




Tydligen får man ha kuddkrig i våra nybäddade sängar eftersom matte är alldeles för snäll och vek ;-)
Kvällen slutade hursomhelst bra med god lax till kvällsmat och trötta vovvar framför brasan!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar