Igår var jag och Baileys och tränade agility igen, Elin var snäll och lät mig hoppa in i en grupp denna vecka eftersom jag missar tillfället nästa tisdag då jag examineras i Malmö.
Vi tränade kontaktfält, jag är jättenöjd med balansen och gungan - men A-hindret är förtillfället en katastrof. Måste komma på något annat sätt där. Enligt Baileys skall man dumpa ner rumpan på marken och svänga ner så att man står jämsides med A-hindrets nederkant när man markerar targeten (dvs alla tassarna pekar åt antingen höger eller vänster, men inte rakt fram)(???). Enligt mig skall man stå kvar med rumpan uppe på Aet och endast framtassarna skall vara på marken när man sänker nosen mot targeten.
Provar nu med att ha honom i koppel, att bara låta honom gå sista biten nedför Aet, stå på båda sidor etc. Han känns inte det minsta stabil utan vrider sig efter mig som en jäkla kompass. Konstigt att han bara har detta beteende på A-hindret, på både gungan och balansen har vi kommit långt med kvalitetssäkringen, omvänt lockande etc. Får klura vidare. I höstas hade han ju klockrena kontaktfält även på A-hinder, så jag fattar inte varför han valt att "krydda" till det här beteendet nu? Antagligen har jag varit otänksam vid belöningsplaceringen och och klickat när han sneglat upp mot mig istället för att titta rakt fram...
Slalomet gick kanon de första repetitionerna med bollkastning. Sedan blandade sig glada flatten Svea in i leken, slet sig från sin matte och dök även hon efter bollen. Ljuvligt tycke i buskarna uppstod, bollen var bortglömd och med den försvann Baileys koncentration och intresse för slalom... ;-) Avbröt och tog en tråkig tvåminuterspaus och gick sedan vidare med de andra övningarna. Eftersom slalomet är så omtåligt nu, så vill jag bara träna det när han är fullt motiverad och fokuserad, och inte har söta små Sveor i huvudet :-)
Att tänka på i framförbytena:
- Ej böja mig fram, räta upp mig, styr med axlarna och tänk mindre på händerna.
- Hundens linje får ej korsas, vart behöver jag placera mig för att få till snygga byten? Det hjälper mig jättemycket när man ritar ut linjer i marken i förväg, så att jag vet vad jag skall vara. Skall verkligen tänka på detta i fortsättningen när vi går igenom banor eller övningar. Hundens väg från hinderstöd till hinderstöd, linjen, min placering - axlar, fötternas riktning osv.
- Bara mina tentor och examinationer är över skall jag sätta tänderna i mina agilityböcker som ännu är olästa!
Det var riktigt pissigt väder igår så Baileys fick ett bad när han kom hem. Han hade dessutom "hjälpt till" att så i trädgårdslandet innan på dan, så pälsen var snarare brun än röd. Vi satte potatis, sådde dill, ärtor och morot. Baileys åt upp en halv fröpåse med ärtor, grävde ett skitstort hål i jorden och lekte att han var ett vildsvin, stod/satt i vägen varenda gång jag kom med skottkärran/krattan/spaden, bet och drog i såplankan åt fel håll och när det började regna sprang han till ytterdörren och deklarerade kakaduatutande att det var dags att gå in...
Han är alltid ljuvlig, men extra underbar när han är nybadad och vill sitta i en jättestor handduk och bli torkad. Och sedan hårfönadså att den luddiga lilla pälsen mitt uppe på huvudet står rakt upp. Och resten av kvällen tar man varje tillfälle att borra ner näsan i pälsen när man går förbi. Mys mys mys. Imorse var det till att leta fram regntäcket när han skulle till dagis, ösregn och blåst - vart ÄR sommaren nånstans?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar