Han älskar att spåra och har jämn, hög fart. Vinklar tar han som ingenting. Nästa tillfälle skall vi öva med bloduppehåll samt över diken och andra hinder. Han är säker och trygg i spåret, man ser direkt när han spårar - väldigt lätt att läsa. Det enda han tycker är tråkigt är att han inte får fortsätta utan måste hoppa in i bilen igen efter avslutat spår. Klöven blir han megastolt över, och är så glad när han får visa upp den för de andra deltagarna som applåderar. Applåder - det är grejer det!
Instruktören tycker att vi skall göra anlagsprovet så snart vi kan, eftersom han måste få gå svårare spår. Kursen består av 4 ekipage, och det är himla härligt att vara en sådan liten grupp - mycket tid till varje enskild hund och en go´ stämning!
Tyvärr har jag inga bilder, nästa tillfälle skall jag be att någon fotar oss.
Det enda som är lite tråkigt med viltspår är att det kräver lite meck med förberedelser - vart skall man lägga spåret, hur långt har jag gått, snitslar, vart skall jag lägga vinklar, blodflaska och klöve i snöre samtidigt som man tänker och snavar över ris och stubbar. Och varför ösregnar det alltid och blåser storm när man tinat flaskan och har tänkt sig att lägga spåret.... ;-)
Bilderna är från 2009 när vi var på "kantarellsök" när Baileys en liten plutt :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar