Igårkväll fick Baileys ett rakt pressat råhudsben som han smaskade i sig. Jag vågar inte ge med knutar eftersom han förmodligen är en ypperlig kandidat till kvävning på detta sätt. När han äter 40 centimeters strupar, kan han svälja nedre delen och sedan kräkas upp den igen och hålla på så. Ja jag vet det är råäckligt, men enligt Baileys är det här det enda korrekta sättet att njuta av en oxstrupe.
Igårkväll när han manglat i sig sitt ben tyckte jag att han gick runt och slickade sig om munnen och smaskade - aha, han behöver säkert kräkas tänkte jag (också väldigt vanlig reaktion när man svalt ett ben helt...) och släppte ut honom.
Men nej smaskandet fortsatte när han kommit in. Öppnade munnen för att kika - men nej, jag såg ingenting. Körde ner i princip hela handen och fick då upp en 15 cm lång och kanske 10 cm bred råhudsbit ur matstrupen på honom!
Kolla in blicken...
Man slutar aldrig att förvånas över den här rasen, suck.
Råhuden är dubbelvikt på bilden!
Hej Emma,
SvaraRaderaNero gör likandant. Jag vågar inte ge honom tuggben längre. Får han det så får han äta tills det är en bit kvar sedan tar jag undan och slänger resten. Jag köper frysta märgben och ger honom istället. Cilla
Baileys får mest torkade märgben, kotor eller strupar, men de skräpar ju ner nåt fruktansvärt? Frysta märgben får han bara äta utomhus, hela huset ser ju annars ut som ett slakteri med slafs uppåt väggarna när han är klar med ett sådant ;-)
SvaraRaderaHA HA HA, Riktigt så våldsam är inte Nero. När han får ett märgben behandlar han det som om han fått en guldklimt. Han tar emot det varsamt och tittar på mig med stoora ögon. Efter det börjar han cirkulera och tänka vart kan jag gå med min dyrgrip och så skyndar han sig in i sin bur och där kan han ligga lääänge och verkligen njuta. Däremot krävs sanering av filten i buren. Det är ju överkomligt, värre om man får ta till högtryckstvätten inomhus :)
SvaraRaderaCilla