Springbreak woho!!

Härligt att komma hem efter ännu en Helsingborgsvecka och se att husse har skött blomvattningen med bravur...

Värmen har gjort att mitt påskris slagit ut förtidigt...tur att det finns fler kvistar att plocka in ;-)

Bästa välkomnandet! En glad staff med ett jätteben som han vill trycka upp i ditt ansikte...

Lillasyster vill inte vara sämre utan välkomnar med en "liten" fotboll...

Lillasyster har även stylat om dörrmattan (som iochförsig sjunger på sista versen ändå) 

Nu är det dags att tacka ja till alla erbjudanden som kommer med posten - trädgårdstidningar till höger och vänster! I helgen har matte planerat i rabatterna för årets inköp av de engelska Austinrosorna som anländer om någon månad, samt kört flera släpkärror hästskit (förlåt, hundgodis menar jag ju...) och skottat ut i rosrabatterna. 

Baileys söker rutinerat upp och provligger varenda solfläck...medans lillasyster mest är i vägen :-)

'

Favoritplatsen är helt klart trappan - den optimala platsen för solbad!

Helgens många och långa promenader har präglats av fullt ös medvetslös-mentalitet, glada och fnattiga vovvar och avstängd självbevarelsedrift.

Så här ser en lycklig Humla ut! :-D

Matte hade med sig kameran ut i det fina vädret - men hundarna tyckte att det bästa avståndet  oss emellan var ett par kilometer...Ser ni dom? ;-)

Taggtråd har vi dessvärre fått stifta närmare bekantskap med denna helg :-(

Så här ser det numera ut på promenaderna: Humla tar täten och springer som en galning, medan Baileys inte är långt efter. När de kommer till de seriösa ruscherna har dock lillflickan inte en chans utan ligger i hopplöst bakspår efter storebror och blir alldeles brun i ansiktet av all lera...

Fem stycken rådjur skrämde vi iväg - ser ni dom på bilden?

Hundarna tyckte det var spännande och vi stod och tittade och åt godis en bra stund. Jag höll extra koll på Humla, eftersom Baileys brukar gå att lita på....brukar, som sagt.

Helt plötsligt var Baileys nämligen borta och kom inte tillbaka förrän efter flera minuter - fullständigt uppriven av taggtråd. Han hade sår på benen, i tassarna (aj aj!) och ett fult djupt jack i ena mungipan som blödde kraftigt. Han spottade och hostade blod hela vägen hem. Antagligen hade han sprungit rakt in i en nedfallen taggtrådshärva, som det tyvärr finns en del av i dessa gamla kohagar. Tror att även Baileys kan erkänna att denna rådjursjakt var ganska misslyckad.

Jag längtar tills man kan plantera penséer i krukorna på farstubron. Mossbjörnen ser lite luggsliten ut efter vinterns hårda vindar och Humlas vassa tänder... :-P

Det går dock alldeles utmärkt att sola på trappan utan vårblommor, hälsar Humla. Älskade fina Humla! Så skönt att du är tillbaka med din gamla energi och jobbiga personlighet... :-)