Best of Bumblebee!

Även Tullan var ju på kurs för Ditte - hennes kurs heter Introduktion till tävlingslydnad, där man fokuserar på grundövningar inför kommande tävlingskarriär.
Det är så himla skönt att Humlapumla är tillbaka med full kraft igen - just nu vill jag aldrig mer att hon löper...


Hon är fantastisk i träningen och har verkligen gått framåt med stormsteg på kort tid. Även om jag är partisk, så måste jag säga att hon är kursens självklara stjärna. Vi arbetar helt utan koppel, hon har 100% fokus på mig direkt när vi kommer ut på plan och hon är helt stabil i nya miljöer och med främmande hundar. Hon har heller inga som helst problem med att slappna av - i söndags lade hon sig och toksov bekvämt mitt på plan när vi hade en kort teorigenomgång. En hund med dom grundförutsättningarna ger en helt enkelt otroligt mycket gratis.

Soffmys i Helsingborg...

- Vi tränar med ställanden med externbelöning, vilket funkar jättebra. Hon har bra sug till skålen och snart skall jag lägga på kommandot "Ut!". Ställandena är superfina, snabba och stadiga. Nu skall jag lägga på kommando innan själva rörelsen, samt därefter även gå några steg bakåt innan jag skickar - så att vi får in rätt tanke om att "Stå" betyder "stanna kvar".


- Inkallning med ingång med nosdutt på hand är klockren - hon älskar att springa till handen och kommer in med en fantastisk fart, precis som storebror. Den snitsiga ingången, där hunden flyger och vänder rumpan i luften, får man på köpet när man tränar med handtarget, eftersom hunden svänger automatiskt när den bromsar in så kraftigt från hög fart.


- Att kasta gotta och sedan söka upp matte - Humlas paradmoment. Hon vet precis vad som gäller, och numera går vi en liten sträcka fritt följ innan hon får godis eller kamptrasa. Jag gillar hennes position i det fria följet, och även utgångsställningen börjar få högre success rate. Den stora svårigheten förtillfället är vänstervändningar, då den lilla rumpan inte vill hänga med riktigt. Jag vill absolut inte träna in bakdelskontroll med kloss eller liknande, då jag inte gillar att fasa ut hjälper - detta är av ren lathet och bekvämlighet, och alltså inte för att jag inte tror på metoden :-)

- Vi tränar Sitt och Ligg kvar, med olika former av störning. Hon har ett mycket bättre läggande än storebror, som gärna vill fuska med sina armbågar. LillTullan är dock noga med att pressa ner armbågarna i backen, och är numera riktigt duktig på att motstå störning. Jag brukar låta henne ligga inför matdags, och flytta mig runt henne med matskålen - t.ex. ställa den bakom henne utan att hon får ändra position. Återigen är hon mycket duktigare än Baileys på detta, han vill gärna snurra runt för att verkligen försäkra sig om att maten inte försvinner...


Jag berättade för Ditte att Humla helst vill bli lekbelönad tillsammans med mig - hon kampar gärna med trasa men är inte alls lika sugen på jaktbelöningar som Baileys älskar. Om jag kastar en boll har den inte lika stort värde för henne - åtminstone inte ännu. Dittes tips var att kasta en snusdosa eller liknande, som jag fyllt med godis, och sedan hjälper henne att öppna när hon jagat fatt på den. Jag har ju faktiskt studsbollar med godishål i, som jag brukar använda till Baileys, som Humla också kan få testa :-) Detta funkar ju dock inte i ridhus, där vi kommer träna en del i vår.